OogieBoogieMan

Pingst är en underbar helg. Tiden mellan påsk och pingst kallas "de 49 dagarna av tandagnisslan" och är den tid då enligt traditionen Påskharens två mindre kända kusiner, Pingstpastorharen och Knarkharen i vredesmod och avund gnisslar sina enorma framtänder över det faktum att deras självgode och genomfalske kusin åter igen stulit showen och allas hjärtan med aborterade hönsfoster och hälsovådligt glukosderivat. Till själva pingstdagen har de emellertid utverkat en plan för sin hämnd på världen och i synnerhet barnen. Pingstpastorharen försätter de båda i en helig trans djupare än Victoria Silverstedts klyfta. Skrikandes i tungor och med fradgande munnar rusar de ut i världen och skrämmer slag på alla snälla barn för att sedan muntra upp dem med att som present ge dem en av Knarkharens gamma aidskanyler. Därför firar vi Pingst.

Hade ursprungligen tänkt att skriva detta inlägg utan skiljetecken men det blev oläsbart så jag kör bara i frisvammel och således utan stycken. Håll till godo alla jävla pruttsurfare; Martin och jag kollade nu de sista två avsnitten på denna säsong av Lost och för första gången så fick jag rätt på flera av mina förutsägelser vilket faktiskt mattade av de horribla effekterna av den oundvikliga cliffhangern. Faktiskt så att jag inte just nu sitter här och e skitarg för att det kommer å dröja en si så där 4 månader innan jag får veta upplösningen på den soppa de lämnat oss i. Snabblyssnade QOTSs nya idag men bestämde mig för att jag inte skall lägga nån energi på den. Har inte varit imponerad av dem på mycket länge. De som var så lovande i slutet av 90-talet eller vare bara jag som var ung och inte lika kräsen... tåls å tänkas på. Blinds skivan how ever var fan pinsamt bra. Svårt å inte koma å tänka på när jag squeezad dem på ett husetgig för nåt år sen. Vi hade typ gjort 5-10 barmhärtighets gig på huset i rad till var enda checkiskt å brasilianskt conteinercrustpunkcombo som finns åsså vare nåt jävla amerikanske post/emo-core band, givetvis helt okända utanför sina direkta familjer, som skulle lira å vi vart som vanligt inringda med kort varsel så att det skulle komma lite folk överhuvudtaget. När vi kom ner satt det några snorvalpar i soffan å Affe kom dragandes med nån lista där vi skulle lira först å blinds sen å sist jenkarna. Såfan heller tyckte jag å gick tokdiva på Affe. Jag stod å gorma om att vi inte skulle lira förens publiken kom för det var fan oss dom kom för i alla fall (tyckte jag) å att alla osnutna jävla gymnasiekids skulle fan va glada å få öppna för en så eminent akt som oss (yepp ödmjuk som man är dårå). Snyggt nog gjorde jag detta utspel mer eller mindre mitt framför näsan på blindsgrabbarna  som givetvis veksig på stället och typ bad Affe att få öppna hehehehe man e ju en manipulativ jävle - jag fick ju givetvis äta upp det snart nog när blinds gick på för en publik av 5 deppiga polare till oss som masat sig ner - gjorde en spelning som var tajt som en väl eltejpad hamster och cool som mås-Linnéas tuttar efter att hon haft dem i frysfacket hela morgonen för att John skulle få uppleva sin våta dröm om att få bota sin baksmällehuvudvärk mellan ett par iskalla. Lagom till vi gick på dök alla blinds fans upp hehehehe lätt 50 - 60 kids som kom för å se sina idoler spela för första gången på ett ställe som inte direkt tillhör deras skola och faktiskt har ett fullt PA. Har aldrig skämts så mycket i hela mitt liv. Har nog aldrig känt sån press på mig att göra ett riktigt bra gig - eller kanske nån gång när jag var fjortis å hade nån tjej å impa på i publiken men inte i vuxen ålder. Dom är alldeles för unga för å vara såhär bra. Asså dom har ju fortfarande med sig nåns farsa på alla gigs. Till och med ner på våran fest förra torsdagen hade de med sig farsgubben till nån av dem som stod å krängde deras merch åt dem. Fast jag antar att det är ganska sjyst att deras föräldrar bryr sig nog för å ställa upp på dem på det sättet. Appropå familj så; Lillskitan har blivigt vald till CC i höst så tokjävle kommer få guld-KK mmmmmm guld-KK. Nu kommer han kunna KK'a in mig överallt i alla tider resten av sitt liv Muhahahahahahaha. Det bästa e att jag tacka nej till vice CC för jag inte hade ståt ut med kårmupparna i tio minuter men nu får jag ju liksom tillgång till belöningen utan att behöva lida. Så jävla bra å va storebror till världen största lillebrorskomplex på två ben. Det var ju givet att han inte skulle kunna tacka nej. Åååååhåhåhåhåh tänk hur mycket konserter det kommer bli genom åren helt gratis och före kön mmmmm. Det förståss förutsatt att nationerna inte fortsätter att skitaner sig i en ständigt accelererande takt och konkar här i morgon eller så. Den som lever får se. Det blev ingen tomtehistoria men jag kan ju lämna er med den så vitt jag vet helt sanna historien om det mest diaboliska sattyg jag bevittnat ...eller bevittnat å bevittnat. Kidde å jag satt å fika en lördagsförmiddag på söder då vi hade det tvivelaktiga nöjet att råka på en av Kiddes gamla Farstapolare. Jag har för mig att han heter Åke eller nåt annat jävligt vanligt namn som bara e helt off på en kille i min ålder liksom. Han får heta Åke i denna historia i alla fall. Hur som helst såg han osunt finurlig ut som han kom gåendes emot oss där vi satt på uteserveringen till café skänken. Jag har väll aldrig visat något större intresse i att lära känna Åke närmare men Kidde gillar av någon outgrundlig anledning snubben så han blev nyfiken å luskade ur honom följande. Åke var på väg hem till Farsta från nån fest han varit på ute i Spånga på fredagskvällen. (Detta var vid 10 tiden på lördag förmiddag.) Han hade spenderat natten med att driva omkring på elljusspåret i nån skog där ute vilket tydligen var underhållande nog för honom för att han inte skulle behöva sova den natten. Vid 5-tiden på morgonkvisten gjorde den över en vecka långa stadiga dieten av endast men rikligt med Pringleschipps sig påmind och hans mage hade get ifrån sig ljud som han tyckte var mer oroande än ett dovt muller i Tokyo men inte helt olikt ett dylikt. Det är nu det blir sjukt. Åke väljer att uträtta sina behov i det tomma Pringlesrör han såklart hade i handen. Behoven var helt naturligt i den flytande formen fast det kom ur hål numer två. Han beskrev det med den numera legendariska termen "syra med krisp" ...Och här kommer den diaboliska delen. Efter att ha fyllt röret till brädden sätter han lugnt på locket och utan att spilla en droppe ställer röret mitt på ett av Sveriges antagligen mest joggartäta  elljusspår och går ner till spånga C för å ta pendeln ner på stan. När han avslutade sin historia så tittade han drömmande upp och myste. Jag var för första och ända gången imponerad av denna i övrigt rätt värdelösa snubbe.

Jénco är 12 år och kommer från Bordurien. Jénco har en dröm att en dag kunna äta sin egen vikt i exkrement. Jag önskar så evinnerligt mycket att han en dag skall få möjlighet att lära sig det. Om Jénco får lära sig detta kan han sen i sin tur lära sina barn och kunskapen kan komma hans släkt till godo i generationer. För bara 297.872.366.129,50kr i månaden till c/o T-Far, 763 37, Nordpolen, kan du bidra till att denna dröm går i uppfyllelse. Snart är det jul och då kommer ju tomten till Jéncos by. Man vet ju aldrig vad han då har med sig i säcken - eller för den delen var säcken har varit tidigare. Kanske mellan tomtefars håriga lår där man för övrigt ofta kan finna de små nissarna snuttandes på farbror Claus slemdispenser eller fisris. Det går emellertid lätt att ta reda på - luktar den grova säckväven fiskkonserv och har den distinkta salta smaken av urin är troligtvis så fallet.

Har haft häcken full och borde just nu vara på g till huvudstaden men Skitanders vägrar svara i sin telefon så det verkar som om jag kanske hinner blogga lite. Vet inte varför men jag fick någon form av skuldkänslor över att jag inte uppdaterat på ett bra tag och inte kollat kommentarer heller på några dagar. Det kan inte vara sunt ...borde nog fundera på å göra något åt det. Kan man kanske söka före... i alla fall:

Det blir Nilen i juli med Jonte och Anthony and the Johnsons på Dalhalla med Linnéa om två veckor. Sen har jag varit i Falun för första gången och det var ju en ny upplevelse.

I torsdags var vart jag på lurad att hålla i markansvaret för Unabombers fest i unabombshelter. Det var ju uppenbart att det skulle urarta men inte hade jag kunnat ana att det skulle urarta så stort och så fort. När jag kom vid åtta så var det redan skitmycket folk i repan så det var bara å kolla om alla skulle vara där och så och det skulle dom ju inte... då kom Markus på det helt orimligt finurliga att vi skulle skita i det och bara ta 30 pix å personnummer på alla å hävda att de var ok. Snart hade vi över 60 betalande utöver de typ 40 inbjudna och banden. Unabombers gjorde en riktigt bra spelning. Undergång spelade si så där men det är ju typ deras grej avslutnings vis spelade Regulations. De skall spela i Stockholm idag och om bara skitanders ringer så skall vi ju åka ner med dem. De åkte ner några dar tidigare till u-a i alla fall från Umeå för å festa i torsdag och åkte givetvis på å spela dårå. På någe magiskt vis lyckades de till och med få till skapligt ljud i våran jävla repa. Det var helt galet hela tiden givetvis eftersom repan är obetydligt större än ett medelstort dass och alltså inte riktigt pallar trycket Av hundratalet galna punkare och mitt i allt skulle jag försöka hålla koll på baren och folk- ehhh djur- samlingen. Ja ja jag fick en ny Regulations T som tack. Blinds var där men vågade inte spela men jag köpte i alla fall deras LP som kom ut nu och en T. måste ju stödja den nya generationen u-a punkslynglar. Tobbe filma lite från bla undergångs spelning:



Själv har jag några kort.













Tja sen har jag mest försökt att sova i kapp från veckan. Hehehe har pimplat skit starkt kaffe hela dagen i dag utan att egentligen äta så jag e lite hyper som jag nog inte blivit på kaffe sen jag var liten. Måste vara Linnéas märkliga hemma malda superbönor som har haft en alldeles orimlig inverkan på mig eller så ere bara att jag inte ätit nåt... eller kanske kombon.

OK! För kort sommarlov för å hinna åka till Japan i sommar så det får bli till å segla ner för Nilen med Jontejävlen. Håller på å jagar ihop alla detaljer nu. Imorgon skall jag å Jonte gå igenom allt och lägga upp resplanen och boka alla jävla pryttlar å biljetter. Ser nu ut som att vi kan fixa hela grejen på typ 2 veckor vilket e lite av ett max för honom eftersom han har jättekort semester. Plus att han förklara att 35-40 grader i skuggan kan vara farligt för finnar så han törs inte leka med ödet för länge. Ugrerna e hårda men uppenbarligen åxå veka. Perkel! Skulle ju va najs å dubbla resan med en öken treck till Mnt Sinai. Bryderiet står nu i huruvida vi skall hänga i gamla nubiska byar vid Aswan några dagar innan vi seglar eller om vi skall försöka tråckla in lite röda havet koralldykning. Hmmm får se imorgon hur det blir.

Helt orimlig vecka - vilket förståss e varför det inte blivit några inlägg heller. Som jag skrev blev sista fredagen i Aprill en sen jävel.

Lördagen var jag ju bortlovad till Karins studentskiva - så ifört Draculakostym bar det av till stockholmsuniversitet för å se vad jag kunde åstadkomma. Detta kommer ju låta löjligt men jag svär det är min ärliga mening rakt från hjärtat förorsakad av denna erfarenhet; vilka jävla amatörer dom e! Nå, jag e inte 100% jävig jag har ju varit engagerad i stockholmsuniversitets studentkår åxå bara en helt annan del och fan så mycket proffsigare sådan om jag får tillägga. I klarspråk; Denna skit hade inte flugit vid någon nation i Uppsala. Festen skulle ha börjat KL 18:00. KL 19:00 stod följande fortfarande att önska; Dukning, Serveringspersonal, Vin, Nyckel till dryckesförrådet, Någorlunda vårdad klädsel till den lilla personalstyrka som faktiskt dykt upp, Någon förutom jag som någonsin arrangerat en middag för betalande gäster. Jag lyckades tillslut med hjälp av Karins föräldrar (min moster och morbror) duka och piska slashasarna till ekonomistudenter till någon sorts service. Den springande punkte här var ju dock att all denna möda var meningslös. Jag hade ju glömt bort vad en studentskiva gickut på i min iver och förtvivlan. Festen urartade storartat redan efter den skapligt sena fördrinken och kom vid inget tillfälle under kvällen att placera sig ens inom igenkännbarhet från företeelsen middag. I stället uppbar tillstälningen stora likheter med företeelserna Fotbollsmatch och snöbollskrig. Så långt maten var inblandad hamnade vi snarast i närheten av skollunch på Southcentral high. Men Karin var nöjd så vem e jag att klaga. Lillbrollan (Alieu) som också var där men inte direkt hade fått några klara instruktioner eller ansvar, gav upp när förrätterna började flyga och söp ner sig som den ansvarsfulle storkusse han e. Snyggt!

Söndagen tog vi de lugnt och mobbade lillskitans Linnéa så att hon blev helt sur och kastade saker omkring sig hehehehe.

Måndagen blev väll helt ok även om vi hamna efter i schemat redan från start. Drog hem till Martin till 10 för att vi skulle ut till en sillunch med kalleballe på rackis. Damplee hann ringa 3 gånger innan dess och fråga om sitt hår och när jag kom dit satt Lee i Martins dusch med halvrakad hjässa och ville att jag skulle fixa till en "Dead straight Mohican", detta var tydligen mycket viktigt. När jag var klar och Lee var tillräckligt övertygad om hur rak hårlinjen var så dröjde det bara någrta minuter innan han bestämde sig för att han såg ut som en kåkfarare och var tvungen att raka av hela skiten i alla fall. Jävla idiot! Lagom till 12 så hade vi knuffat ut Lee och kom iväg till Kalleballes vid det laget ganska avslagna lunch. Från rackis gick vi ner till humC-parken (eller Ekonomikum-parken som kidsen tror att det heter) där vi förståss inte kunde hitta nån vi ville sitta med i folkvimlet. Efter en tids solande gick vi till Emils "Vuxen picknick" som visade sig bestå av mer eller mindre gifta par. Martin och jag stod ehuru snart ut som det i särklass mest synkade paret och spöade alla de andra i samtliga grenar så som käbbel, avsluta-varandras-meningar och så-less-på-varandras-umgänge-att-vi-bara-pratar-med-andra-men-om-varandra. Därefter smet Emil, martin och jag ner till U-Lands för galoppen. Sambaorkester och 300 gamla kompisar man typ bara träffar på valborg om ens då kan ju inte slå helt fel. Faktiskt var det asbra som vanligt. Anjelica körde sen hem oss alla till Emils där ett skönt gäng snart samlades för den nu mera rituella grillningen och fyllefotbollen. Nytt för i år var att det var kottar med i matchen. Helt orimligt och hade jag orkat bry mig så hade jag ju skält ut nån för att de är värdelösa föräldrar. Hur i helvete kan man komma på å dra med sig dagisbarn till en Valborgfest med 25-30 åringar? Martin och jag var helt stumma av förundran. De flesta var ju alldeles för fulla för å ha nån koll på var fan de där småttingarna höll hus. När tillslut Emil (som ju var den som kände föräldrarna i fråga) sa ifrån så blev det en bra match som vanligt. Sen grillades det till 4 på natten. Fan vad mätt jag var.

Första maj satt jag hemma och mådde illa av allt kött jag ätit. Skall kanske bli vego igen eller nått. kan ju inte hantera köttet riktigt hehehehe blir alltid lite för mycket.

Onsdagen avlöpte oerhört smidigt bortsett från att SL är ena jävlar men det viste jag ju redan. Baletten var asbra tyckte jag och tydligen många av eleverna med mig. efter att ha vallat ner skocken till centralen (med endast femtiprocentiga förluster på vägen) så bar det av till nästa teater. Nere på Vasan höll moster och lillkussarna på å riggade för morbrors femtioårskalas. Hjälpte till lite med riggandet och så men fick faktisktvara gäst mest helad kvällen sen. Kändistätt som vanligt vilket e lite kusligt. När man hälsar så vet man inte om man egentligen känner den man hälsar på eller bara känner igen personen ifråga. Var i svåra kval om jag skulle krama eller ta i hand med nästan alla. Höll på å göra bort mig med både Lena Endre och morbror Gunnars bror. Showen var bra och rolig och maten var allt vad Karins skivas mat inte var. ...Och Karin ja hon var fortfarande bakis från lördagen hehehehe.

Torsdagen så var det den där modegrejjjen jag lovat att hjälpa till med så jag var kvar på skolan till 9 eller så igen. Asså allt de för 1000 pix?!?!?! När jag gick i nian gjorde vi typ 200-300kr i veckan per elev på bara frallförsäljning. Sen gjorde vi annat åxå.

Fredagen drog jag från jobbet så fort jag kunde för å få lite fritid men det slutade med att jagt slocknade i soffan när jag kom hem i alla fall - så ingen humor där.

Igår fyllde Damplee år. Han valde att fira detta med sina kriminella arbetskamrater på Birgerjarl. De valde i sin tur att hylla honom med att försöka döda varandra och blev utslängda - å det är fan en bedrift att lyckas bli utslängd från Birgerjarl. Martin och jag bailade så fort vi tordes så vårt inträdet till det sugstället måste ha varit bland de mest bortslösade 100 lapparna i år.

Avslutar detta mastodont inlägg med ett referat av den första ganska hemska men lite lustiga delen av den årliga valborgsfyllefotbollen:

Emil får bollen vid björken och driver ut från under de nerhängande grenarna. Han fårpå en bredsida ämnad för gud vet vem. Bollen går ca en meter över marken - vilket råkar vara precis den höjd fyraåriga Mannes huvud befinner sig på. Givetvis träffar bollen mitt i prick på Mannes näsa. Tårar och tandagnisslan. Då tre spelare är inkapaciterade av olyckan så blir det en paus tills Mannes föräldrar har lyckats trösta lillen. Till allas förvåning återvänder alla tre i tur och ordning till spelet efter en kort tids vyssjande. Emil slår denna gång en rullande pass till Kalle (Mannes synnerligen berusade far) denne å sin sida väljer att slå en rökar upp fältet. Detta sker samtidigt som Mannes mor skickar ut lillen på planen. Som en vörmestyrd misil söker sig bollen till den trippande knattens nacke just som han ilar mot sin planhalva - han såg den aldrig komma. Knockout! Paltingen stupar som en fura. Mer gråt och tandagnisslan. Till förstummade miner återvänder dock snart hela trion till planen och åter igen sätts spelet igång. Denna gång hinner Manne ut på planen och vända sig om innan Emil lägger en fin bredsida - något lägre än den förra men avsevärt hårdare. Den tar Manne på axeln - han landar pladask på arslet och tittar sig förvånat omkring - tystnaden är olidlig innan den efter sekunder som känns som år bryts av vadå? ...Ja just det gråt och tandagnisslan. Killen kommer nog aldrig våga spela fotboll igen.

Alldeles slutligen blir det lite bilder från valborg.


en sillunch i upplösningstilstånd. någon e mer hälsosam än andra? ... japp yours truely ofcourse. Eder välartade komorade/Kollega/magister höll sig till lättmjölk hela dagen som vanligt.