OogieBoogieMan

Inspirerad av en av de två (e.v 3) kommenterande läsarnas "subtila" kritik av hur denna blogg förvandlats till en recensionshörna lately, läste jag just igenom några gamla bloggar. Kom till den omskakande slutsatsen att jag var roligare förr. Det var inte bättre förr, det vet vi alla, utan det var kort och gott så att jag var bättre förr. Nå förr e i detta fallet mindre avlägset än ett år så jag har gått hopp om att kunna revitalisera gubbjävelns blogg. Steg ett, analys; check - det förefaller som att det är av yttersta vikt att inte sikta på kvalitet i bloggandet. All form av egenkontroll av texterna är av ondo - ja med undantag för att man ju förståss måste kunna svara på den ständiga frågan "var e moralen?". Det och frekvens tycks vara receptet, fast mest det där med va-skit-som-hälst-flyger. Så lets do the hambo and the pola damn it. Asså jag tänker ju inte mode blogga eller så ...eller vafan...

Alla vet ju att jag är petigare med kläder än en fjortis som just fått sitt första barnbidrag så varför inte:

I morse stod jag och tittade på min skohylla och valde vilka skor jag skulle ta... kanske mina Adidas allstar från 05 med ett skönt ventileringshål framme vid höger lilltå där sömmen spruckit hela vägen bak till tåfästet ...eller varför inte mina converse från 99 som av diverse grus som slunkit ner i dojjan över årens lopp, fått djupa gropar invändigt i sulan så att de nöter ner ett par strumpor till garn på en dag ...eller varför inte mina super-najsa Etnies interlace från 95 där gummit i sulan spruckit så att hela hälen kan titta ut. Dom är antagligen de skönaste skorna i världen så länge det är torrt och inte för grusigt ...humm sandade våta vägar så långt ögat når ...men varför inte mina Docks USarmy edition från 92 - japp jag har skor som jag fortfarande kan ha sen jag var fjortis - man e väll en tung nostalgiker; de var med mig på min första festival så de får antagligen följa mig i graven. Nu mer har sidelinat dem när det är festivaldags eftersom de sedan leran på Roskilde 97 är direkt farliga. Stålhättorna är lösa och oftare än inte hamnar de bak i kängan och hotar klippa av tårna; illa med skons egen tryckkraft när man är ute och går - lämlestande med en hel persons tyngd uppepå i en moshpit - så inga festivaler mer för dem. Det naturliga valet föll på mina sprojlans Etnies arlo som jag drista mig att köpa för några veckor sedan då det började bli blött å jävligt ute eftersom alstarsen helt enkelt didnt cut it any longer.

Hahahah där fick ni läsarjävlar. I morgon skall jag berätta om jag pillar naveln med eller motsols samt ingående beskriva konsistensen på mitt morgonexkrement. It'll be fun fun fun. Solong suckers... (seriöst altså i'll do what it takes to get back in form här blir ju fan sömnig av att läsa mina egna inlägg den senaste tiden och jag är ju förmodligen mitt eget största fan)